när han kommer in genom dörren så kan jag inte låta bli. jag ler. ler mot honom samtidigt som jag

ser in i hans kristallklara ögon. dom är vackra och ler tillbaka. han står länge där i solljuset. hela han

ler och hans kropp glittrar likt en vampyr som precis visat sig i solljus. hela situationen känns precis som

i en film. vi säger ingenting till varandra. han kryper försiktigt ner bredvid mig. pussar mig i pannan. sedan

kramas vi. hårt och länge. jag drar in doften från hans nya fina lila shorta. den luktar gott. den luktar han.

han, han, han. jag ler för mig själv. jag är så glad att han är här. här i min famn. han ser på mig med den

där blicken som bara han kan ge mig. han påstår att jag är vacker. att jag ser ut som en ängel i solljuset.

jag böjer mig försiktigt fram och kysser honom. våra läppar möts och det känns som om hela världen ska

explodera. jag fäller jag en tår. han är det finaste jag har. han är det finaste jag vet. med honom är jag lycklig.

högt uppe bland molnen, högt över jorden, där finns ett sagoland som ingen känner till. 

jag tycker om talet tretton. jag tycker om dag nummer tretton. dag nummer tretton är våran

såkallade kärleksdag. den där dagen som vi mer än gärna spenderar i varandras närhet.

dag nummer tretton är en fin dag. denna dag nummer tretton firar vi tillsammans i köket.

kysser varandra tiomiljoner kyssar i dimman från matoset, kletar med kakdegen i varandras

ansikten, samt skapar hjärtan i choklad. resten av kvällen spenderar vi i soffan. jag i hans armar,

lyssnandes till hans tunga andetag. han som smeker min kind medan han frågar mig varför

jag inte kan koncentrara mig på filmen. jag ser på honom. det borde han förstå. han borde

förstå att han är ett tusenmiljoner gånger vackrare motiv än vad tvn någonsin kommer ha att

erbjuda. så därför. därför ser jag på honom med de blanka klarblåa ögonen.

det är omöjligt att vara förälskad och klok på samma gång .  

vi blickar tillbaka. tillbaka på tider från förr. ser på diabilder tillsammans och minns.

har en urmysigkväll med familj samt pojkvän i tvsoffan. mumsar på mammas goda

pajer och njuter av värmen från då. av värmen från nu. ser på en film om kärlek och

vampyrer. gömmer mig i min älskades knä i hopp om att dom inte ska hoppa ut ur tvn

och äta upp mig. är mesig. otroligt mesig. det är tur att jag har honom tänker jag. han

som är det finaste jag någonsin upplevt. det vackraste i världen.

finner tillbaka till varmhjärtade själar. tio år sedan. vi har så mycket att ta igen. 

ena stunden river vi sönder varandra. hugger knivar i hjärtan och förstör. krossar hjärtan

sköra som glas. andra är vi lyckligare än någonsin. ger varandra kärleksfulla blickar samt

skrattar ikapp åt sånna där små ting som bara kan roa sånna som oss. vi är bra. innerst

inne är vi bra. vi måste bara sluta upp med att ta varandra förgivet. 

med juset av dina reflexer får jag mod att lämna flickan som jag var 

natten till idag är fin. han kommer över trotts feber. trotts att hon egentligen är helt utpumpad

på energi. tillsammans äter vi en förtidig nyårsmiddag. det är fint. sedan bara är vi. kramas och 

har det så fint det bara går att ha det. för han i mina armar är det vackraste jag vet. 

tack tvåtusenelva för att du gav mig den finaste gåvan i hela vida världen.  

i fyra hela dagar andas vi in fjällluft. spenderar tillsammans med de närmsta mer eller mindre tid

i både backe och stuga. beroende på skick. sista dagen ligger vi nerbäddade hela dagen han och

jag. de andra ger sig ut i pooouuudret medan vi trycker i oss ben&jerrys framför den gamla julkalendern

ture sventon inne i en bästa väns lägenhet. som tur är har vi dagarna innan hunnit med att inviga

både nya brädor, liftar, hopp, backar, vurpor, sällskapsspel, snöbollskrig, långpromenader samt

blivit sönderbrännda inuti trälådan som någon en gång i tiden döpte till bastu. så trotts situationen

så känns det helt ok att vi ligger där ihopkurade i soffan tillsammans med tiotusen använda näsdukar

och tycker synd om oss själva. för vi har haft den bästa fjällsemestern genom tiderna.

om jag var en fågel, vore du mina vingar 

- glider upp och ner för snötäckta backar de kommande dagarna tillsammans med de jag tycker mest om. hur fint? 

- och så kom även julafton tillslut. dricker glögg ute vid eldstaden utanför huset tillsammans med nära och kära. trotts att snön valt att försvinna tills just denna dag så är julstämmningen hög. har det fint där ute i mörkret. när vi fryst tårna av oss går vi in. leker tomte tillsammas med yngsta kusinen. delar ut klappar och glädjs åt att ge. glädjs åt att se. lyckan i den yngsta flickans ögon då hon öppnar sitt paket med en lila onepeace. det är fint. äter julbord med hela släkten. köttbullar, potatis, prinskorv och självklart den delikata röda såsen som endast vi lite barnsligare i släkten använder oss av på julbordet. skrattar tills jag kiknar. ler tills munnen krampar. kan knappast må bättre än såhär. under senare timmar myser vi tillsammans med ohelganatt samt sällskapsspel. allt är så fridfullt det kan bli. allt är så bra det bara kan bli. julen är härlig.

- en strumpa hänger och dinglar ner från sängkanten. från strumpan och ut genom dörren går en rödtråd. när jag vaknar på julaftonsmorgon känns allt precis som då. fint, barnsligt och bra. gräver ur innehållet i strumpan. följer den röda tråden. precis som då. redan vid niotiden är alla i familjen samlade nere i den stora svarta skinnsoffan. där har vi julmys framför en gamal, men allt för bra julkalender. till middag äter vi tomtegröt, dricker julmust och är allmänt glada. allmänt lyckliga. jag lever i nuet. jag mår bra. de gör resten av familjen också. det ser jag på deras tindrande ögon.

- firar jul med världen finaste. slår in paket på den stora lurviga mattan vid sidan om den fint pyntade granen. han är bra på det ena och dålig på det andra. jag är dålig på det ena och bra på det andra. vi hjälps åt. det är så bra, så bra att vi har varandra. äter julgodis samt öppnar klappar. tända ljus och en varm brasa förgyller stämmningen en aning. han ler. tindrar sådär vackert med ögonen som bara han kan. jag ler också och hoppas på att han ser. ser att jag är den lyckligaste flickan på hela denna jord. för det är jag. det är jag verkligen. när teet har kallnat. då jag är påväg yr i köket för att hämta nytt svänger jag något för tidigt. det blir inget hett te. går istället runt bordet och slår mig ner i hans knä. vi kysser varandra. länge. det är fint. finare än någonsin. sedan pratar vi. diskuterar allt och ingenting. när natten vaknar går vi hand i hand upp till sängkammaren. jag frågar honom hur han mår. han påstår att han inte kan må bättre. och precis så känner även jag när jag slutligen slocknar på hans bröst.